Alstom på plats på EU-mötet – vill sätta fokus på elektrifiering
Alstom på plats på EU-mötet – vill sätta fokus på elektrifiering
”Glöm inte bort järnvägen i transportomställningen, även om stora delar redan är elektrifierad”. Det är budskapet Frederic Hendrick, VP Market & Portfolio på Alstom, vill förmedla till
Europas makthavare.
"Vi vill inte vakna upp om några år och tänka: ”oj – för sent”, säger han.
Med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU bjöds höga tjänstemän inom transport- och infrastruktursektorn och talare från industrin in till ett stort EU-möte i Stockholm i slutet av januari, för att diskutera hur elektrifieringen av transportsektorn kan snabbas på.
Frederic Hendrick representerade Alstom på mötet och deltog i en paneldiskussion om hur Europa kan snabba på elektrifieringen av järnvägen. Även om järnvägen till stor del är elektrifierad så är en andel av flottan fortfarande dieseldriven. Det hamnar dock i skymundan av behovet att elektrifiera bilar och flyg.
”Jag vill uppmana alla att tänka bredare kring elektrifieringen av järnvägen. Titta även på miljön och energiproduktionen när ni pratar om tågtrafiken. Tittar vi bara på tågen kan den ekonomiska modellen verka svår att få ihop, men det är mer komplext än så, säger han.”
"Det var väldigt intressant att delta och ta del av vilka diskussioner som förs på europeisk nivå, säger Frederic Hendrick. Det är ett stort fokus på vägtransporter och flyg i dag på grund av den relativt låga nivån av elektrifiering och deras enorma utsläpp. Men man får inte glömma järnvägen."
Han menar att det finns en risk i att peka på järnvägen i dag och mena att den till stora delar redan är elektrifierad. Tåg har en mycket längre livslängd än exempelvis bilar, runt 30–40 år, och vill vi se resultat om 20 år är det hög tid att börja nu.
"Vi vill inte vakna upp om några år och tänka: ”oj – för sent”.
Om inget händer som accelererar arbetet kommer det att ta över 20 år innan vi har gjort oss av med hela dieselflottan. Om det är takten myndigheterna vill se, så visst. Om inte så är det dags att sätta i gång, säger han.
Det finns i dagsläget flera alternativ till dieseldrivna tåg. Men alla är dyra att satsa på.
"Vi har tre lösningar. Det ena är att ha tåg drivna av kontaktledning. Det funkar vid en viss mängd trafik, men under den mängden blir det inte ekonomiskt gångbart. Sedan finns det tåg drivna av batteri eller vätgascell. Alstom har till exempel slagit världsrekord i framförande av tåg drivet av vätgascell. Problemet med bägge lösningarna är att de är mycket dyrare investeringar än dieseltåg."
Hendrick menar därför att det kommer att krävas ekonomiska incitament från politisk nivå för att driva på elektrifieringen av tågflottan. Därför ser han det som angeläget att frågan lyfts upp på agendan och inte hamnar i skymundan av de stora transformationerna av väg- och lufttransport.
Förutom incitament finns det ett behov av att bredda synen på vad en elektrifierad järnväg kan bidra med på samhällsnivå. På horisonten ser han möjligheter för tågtrafiken att genom innovation hjälpa till med exempelvis elförsörjningen längs sträckorna.
"Jag vill uppmana alla att tänka bredare kring elektrifieringen av järnvägen. Titta även på miljön och energiproduktionen när ni pratar om tågtrafiken. Tittar vi bara på tågen kan den ekonomiska modellen verka svår att få ihop, men det är mer komplext än så, säger han."
Att elektrifiera en sträcka skulle exempelvis kunna vara en möjlighet att ansluta en solkraftspark eller en vindkraftspark, som inte skulle vara ekonomiskt gångbar enbart genom en vanlig nätanslutning.
"Ett annat exempel är att bränslecellståg kan konsumera väte som producerar lokalt, vilket bygger ett komplett lokalt ekosystem. Men det kräver ett ganska komplicerat samarbete, som skulle kunna uppmuntras genom incitament."
